Det virtuella samtalet

En blogg om den virtuella referenstjänsten Bibblan svarar

Att söka information i konsumentfrågor

konsument
Grunden för vad som gäller i konsumentfrågor finns oftast i konsumentköplagen och i konsumenttjänstlagen. Och så i ”Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler” (förkortas DAL) som gäller bland annat e-handel. Konsumenter är privatpersoner som handlar och träffar avtal med näringsidkare, alltså företag. När privatpersoner handlar med varandra gäller inte konsumentlagstiftningen. Och inte när företag handlar sinsemellan.

Om man vill hitta information på konsumentområdet kan man gärna börja med www.hallakonsument.se som är Konsumentverkets webbplats med råd för konsumenter. På Hallå konsument-sidorna finns informationstexter om lagstiftning, goda råd, aktuella ärenden, kontaktuppgifter och mycket annat. Man kan till exempel chatta med konsumentvägledare.

Konsumentverket driver därutöver ett antal webbplatser där man kan få fördjupad information om boende och hushållsekonomi till exempel.

Konsumentverket samarbetar också med olika organisationer och driver rådgivningsbyråer inom telekom, bank och försäkringar, energimarknad och privathandel inom Europa. Dit kan allmänheten vända sig direkt och vi på biblioteken borde kunna få hjälp med svar på frågor genom dem.

Ett antal myndigheter har webbplatser som vänder sig till allmänheten för information och rådgivning och där man också kan utföra olika ärenden. Skatteverket, Kronofogden, Polisen och Post- och telestyrelsen till exempel.

Detta var info om offentligt drivna webbplatser. Det finns många webbplatser för olika typer av kundinformation, mer eller mindre förtroendeingivande. Det finns också de som granskar, testar, informerar eller agerar på annat sätt i konsumentfrågor. Källkritik är givetvis alltid viktigt här!

Olika typer av varningslistor finns att gå igenom innan avtal sluts: Råd och Rön som är den tidning föreningen Sveriges konsumenter publicerar, en gammal klassiker, Svarta listan. Svensk Handel har Varningslistan där företag med oseriösa försäljningsmetoder och bluffakturering listas.

När det kommer konsumentfrågor till Bibblan svarar bör det gå bra att vända sig till kommunens konsumentvägledare för att få hjälp att lösa dem. Även om man i dessa sammanhang ofta sätter en gräns för vilka man ger fördjupad hjälp: kommunens egna invånare. All kontaktinformation för att finna konsumentvägledare finnas på hallåkonsument.se. Och de flesta kommuner har konsumentvägledare!

/Karin Wendel, kombinerad bibliotekarie och konsumentvägledare i Bromölla kommun.

 

 

Postat i:referensarbete, referenskällor

Bokmässan

På årets bokmässa pratade vi om Bibblan svarar under rubriken ”Snabbspår” till de digitala möjligheterna. Vårt fokus låg på den mångspråkiga delen av Bibblan svarar och möjligheterna att erbjuda en mångspråkig svarstjänst i förhållande till ett mer övergripande tillgänglighetsperspektiv, där man i stället satsar på klarspråk eller lättläst svenska.

 

Alla presentationer i KB:s monter filmades och finns tillgängliga här.

Postat i:flerspråkighet, referenskällor, samverkan

Söktips för TV-serier

TV-serier

 

Officiella hemsidor för tv-serier är inte alltid är så bra när det gäller info om nedläggningar eller nya säsonger, de vill fortfarande sälja serien (på t.ex. DVD eller till utländska marknader) och nämner därför sällan att det inte blir ngn fortsättning (speciellt inte om det avslutande avsnittet slutar med en cliffhanger). Det är bättre att söka information på stora nyhetssajter om populärkultur, t.ex. EW, TVLine eller Deadline. Personligen tycker jag de två sistnämnda är bäst.

Det är sällan produktionsbolaget som bestämmer om en tv-serie ska läggas ner utan tv-kanalen, detta gäller speciellt när det handlar om de kommersiella ”networks”-kanalerna (CBS, ABC, NBC, Fox, The CW), men vad gäller ”cable”-kanaler (det finns väldigt många, t.ex. HBO, AMC, SyFy) så är det oftare (men inte alltid) så att dessa tv-serier får ett ordentligt avslut, trots att tittarsiffrorna inte är de bästa. Denna skillnad beror på att networks får in intäkter främst via annonsförsäljning, medan ”cable”-kanaler ofta främst får in pengar via prenumerationer på tjänsten och således kan tappa förtroende och, i förlängningen, kunder om de inte avslutar det de startar.

På senare tid så har många serier, som blivit nedlagda av networks-kanaler sökt nya hem på ”kabelkanaler” eller streaming-kanaler (t.ex. Hulu, Netflix). Dessa beslut brukar vanligtvis komma i anslutning till att tv-serien läggs ner och brukar endast vara aktuella om tv-serien är älskad av kritiker och/eller hängivna fans (men inte har hittat en masspublik).

På senare tid har det också blivit populärt att återuppliva gamla serier (t.ex. Gilmore Girls, Twin peaks, Full House, Heroes) för nya säsonger. Hur en ska hantera detta i frågebesvaring kan diskuteras. Om det finns ett rykte om att en serie kommer att återupplivas, ngt som kommer att komma upp vid sökning på t.ex. ovan nämnda sajter, så kan en nämna det tycker jag. Sådana här återupplivningar, eller reboots, brukar isf komma år efter att tv-serierna har blivit nedlagda.

/Martin Memet Könick

Postat i:referensarbete, referenskällor

Länderfakta

happy_stats

Många frågar efter faktauppgifter om olika länder – om befolkningsgrupper, religioner, utbildning, politiska system, näringsliv, ekonomi m.m. Landguiden är naturligtvis en utmärkt källa att hänvisa till, men eftersom den endast finns på bibliotek, så kan det vara bra att även länka till någon direkt tillgänglig resurs. Här följer några förslag som kan fungera i olika sammanhang:

The World Factbook, som utges av CIA, innehåller basfakta och grundläggande statistik om länder och områden – med enkla sifferuppgifter om geografi, historia, befolkning, ekonomi, kommunikationer etc.
SO-rummet, som ofta är räddningen när det gäller historiska frågor, har även en avdelning Världens länder – samhällsfakta, som är användbar.  Faktauppgifterna kommer från Landguiden, men kompletteras med länkar till material om framför allt olika länders samhällssystem, politik och ekonomi.
Ytterligare en möjlighet är Lifos, Migrationsverkets rätts- och landinformationssystem, vars innehåll hämtas från källor som UD, UNHCR, Amnesty International, Human Rights Watch m.fl. Lifos innehåller expertkunskap om länder och regioner från vilka människor söker sig till Sverige. Databasen uppdateras kontinuerligt och är i första hand ett arbetsredskap för Migrationsverkets personal, men både länksamlingen och sökfunktionen erbjuder möjligheter om man har specialfrågor angående ett visst land.

Krig och konflikter är tyvärr mer aktuellt än någonsin, nyligen har vi bl.a. fått flera frågor om Syrienkonflikten. En bra och lättillgänglig informationskälla är Världskartan, som samlar information om katastrof- och konfliktområden runt om i världen. Välj land i vänstermenyn för att få fram fakta och fördjupad information om pågående konflikter och, i förekommande fall, svenska insatser i landet. Observera att äldre konflikter (inte aktiva just nu) återfinns under rubriken Arkiv konflikter längs ner i vänstermenyn. För den som vill fördjupa sig, finns dessutom UCDP Conflict encyclopedia, databas med information om väpnade konflikter över hela världen.  Man väljer världsdel, land och konfliktområde från en karta. För varje område presenteras en sammanfattande beskrivning samt olika aspekter av konflikten. Databasen vänder sig både till forskare och allmänhet.

Relativt lättillgängliga statistikkällor är t.ex. Globalis, en interaktiv världsatlas, där man själv skapar kartor och grafer samt söker information om världens befolkning, ekonomi, hälsa, klimat och miljö, politiska förhållanden, utbildning m.m. Använd sökrutan eller gå via temarubrikerna på startsidan. Webbplatsen är skapad med elever i grundskolan och gymnasiet i åtanke. Snäppet mer avancerad är Nationmaster, som samlar statistik från bl.a. FN, CIA World Factbook, OECD och Världsbanken. Det går att söka information om ett enskilt land eller jämföra länder ur en mängd olika aspekter.

Alla nämnda resurser återfinns naturligtvis via Bibblanguidar.se. Tycker ni att jag glömt bort någon bra källa? Hör då gärna av er, så kompletterar jag den här bloggposten.

/Gunilla

 

Postat i:referenskällor

Om import och export

container

Frågor om import och export till och från olika länder dyker upp i Bibblan svarar då och då. Landguiden är naturligtvis en bra databas att hänvisa till, men dels kräver den att man loggar in via  ett bibliotek och dels är uppgifterna i den ibland lite väl kortfattade och kan behöva kompletteras.

Om det gäller handelsutbyte mellan Sverige och ett annat land, så är Kommerskollegiums sida om Handelsutveckling och statistik ett bra ställe att hitta aktuell statistik. Välj Land- och regionstatistik i menyn och därefter önskat land och tidsperiod, så får du fram en snygg rapport över import- och exportprodukter, värde, förändringar i tiden etc.

Om man behöver handelsstatistik (eller annan statistik) för andra länder, så är World Factbook en bra och hyfsat lättillgänglig källa. Välj land via kartan och sedan Economy, där du scrollar tills du hittar Exports resp. Imports med siffror på det ekonomiska värdet, de viktigaste produkterna samt de länder med vilka man har störst handelsutbyte.

Andra möjligheter att studera olika länders handelsstatistik är förstås EurostatOECD och WTO, men de är väldigt omfattande och kräver ganska mycket av användaren, så jag vill i stället tipsa om International Trade CentreVäl Countries/territories i menyn överst, därefter önskat land och sedan t.ex. Trade Performance > Sector Trade Performance och Sectorical Diversification i Products för att få en detaljerad, men lättförståelig uppställning över landets export- eller importprodukter. Det finns även andra diagram, som visar destinationer för exporten eller andelar på världsmarknaden m.m.

/Gunilla

Postat i:referenskällor

Keep up the good work

……för att citera en av kommentarerna i årets brukarenkät. Drygt 150 personer har svarat på enkäten och som vanligt är de flesta mycket nöjda med svaren – och över 90% kan tänka sig att använda tjänsten igen.

Diagram_F3_151222
Diagram_F4_151222

Frågorna i Bibblan svarar handlar om smått som stort, allt från enkla definitioner till rena forskningsuppgifter, från kluriga faktafrågor till hjälp med böcker man läst som barn eller oförglömliga läsupplevelser man vill återfinna. De enskilda kommentarerna i enkäten visar tydligt att vi fyller många olika funktioner. Här kommer några smakprov:

”Bibblan svarar är den roligaste webbtjänst jag hittat på länge”

”Blev glatt överraskad hur bra hjälp jag fick, att de lyckades klura ut vilken bok jag menade utifrån mina vaga beskrivningar”

”Det hjälper verkligen mig med mina skolarbeten. Tack”

”Den här tjänsten är fantastisk och ovärderlig för mig som översättare. Tack, tack, tack för att ni finns!”

”Som förskolechef älskar jag att använda Bibblan svarar, eftersom barnen ständigt kommer med kluriga frågor som vi vill utforska. Att göra det till en fest genom att få gå och vänta på svar från Bibblan ger frågan extra krydda, ist för att vi i personalen googlat på svaret själv. HEJA BIBBLAN! ”

Känn er nöjda, njut av kommande ledigheter – så fortsätter vi att tillsammans utveckla Bibblan svarar under 2016!

/Sofia och Gunilla

Postat i:visioner

Bibblan svarar

Arkiv

Till Bibblan svarar
Till Bibblan guidar

Om bloggen

Det här är en blogg som handlar om Sveriges nationella virtuella referenstjänst Bibblan svarar. Bloggen riktar sig främst till dem som arbetar med tjänsten, men även till andra intresserade.

SAMORDNARE

Sofia Murray
sofia.murray@malmo.se
Malmö stadsbibliotek

Gunilla Fors
gunilla.fors@malmo.se
Malmö stadsbibliotek