I kommande blogginlägg kommer vi att berätta mer om det arbete som nu har påbörjats, att i samarbete med en webbyrå utveckla Fråga biblioteket till en ny och mer ändamålsenlig tjänst än idag! Men först några ord om den artikel om Fråga biblioteket som det senaste numret av BBL innhåller. Artikelförfattaren har valt att fokusera på antalet minskade frågor till tjänsten samt KB:s skrivningar om en eventuell förändring av arbetssätt då KB tar över som nationell samordnare av folkbiblioteksverksamheten i Sverige.
Antalet frågor som ställs till Fråga biblioteket har helt riktigt minskat en hel del över tid. Detta har flera olika förklaringar, av vilka ett par snuddas vid i texten: chattens öppettider har t ex reducerats rejält under 2009. Det som inte nämns är att själva sajten är föråldrad till layout och funktion. En annan faktor är att en stor del av samordnarnas tid och energi de senaste åren har lagts på interna samordningsfrågor bl a vad gäller hur inkommande frågor ska fördelas på bästa sätt mellan folk- och forskningsbibliotek. Marknadsföringen utåt har blivit lidande.
I rubriken till artikeln står att KB vill göra om tjänsten helt. Det är intressant eftersom KB just har hållit tillbaka förändringar av tjänsten, tills de lämnade den i början av det här året. Den Fråga biblioteket-tjänst som KB kommer att ta över i samband med det nationella uppdraget, kommer dock vid det laget att vara rejält förändrad. Vad sedan KB vill göra med den nylanserade tjänsten beslutas naturligtvis av KB.
Jämförelser görs med de andra nordiska referenstjänsterna. Det är svårt att göra jämförelser av antalet frågor rakt av, eftersom både Norge och Danmark idag har tre frågekanaler och Fråga biblioteket två. I Danmark har man dessutom öppettider som vi i Sverige bara kan drömma om. Över huvudtaget är en av stötestenarna i Fråga biblioteket organisationen, som i hög grad är beroende av enskilda bibliotekschefers välvilja och enskilda medarbetares personliga intresse och kunskaper. Det är både en styrka och en svaghet. I framförallt Danmark finns en stabilitet i det nationella samarbetet, som Sverige saknar.
Det är synd att artikelförfattaren Erik Lindfelt inte grävde lite djupare i ämnet. Skriv gärna kritiskt, men utifrån en djupare kunskap på området. I artikeln finns ingen analys kring vad Fråga biblioteket gör fel eller kring påverkansfaktorer i omvärlden.
Fråga biblioteket måste bli en tjänst som lyfter fram kärnan i bibliotekariers kompetens med hjälp av moderna verktyg för kommunikation, så att vi kan bli till verklig nytta för alla dem som biblioteken har i uppdrag att verka för. Det är vårt (Informations- och lånecentraler i samverkan) mål med utvecklingsarbetet.
Anna-Stina Axelsson
Regionbibliotek Stockholm
Postat i:sociala medier, visioner, webb
Senaste kommentarer