Bibliotekariens roll som kunskapsarbetare

Lite längre fram i vår kommer Dr R David Lankes bok The Atlas of New Librarianship ut. Men redan nu kan man ladda ner en app för sin iPad med delvis samma innehåll och som kompletterar boken, bland annat via olika möjligheter att navigera i atlasen. Appen är gratis!

Lankes utgångspunkt är att bibliotekariernas uppgift är att arbeta för att förbättra samhället, genom att underlätta bildandet av ny kunskap. Hur detta går till, det kan man läsa mer om i atlasen.

/ Anna-Stina Takala

Postat i:litteraturtips, utbildning, visioner, lankes

Där man frågar

I ytterligare ett blogginlägg diskuterar Anders Mildner frågandets sammanhang. Han beskriver hur han alltmer använder sina sociala nätverk för enklare faktafrågor, snarare än att googla på dem. En kommentar till texten påpekar att det är lättare att fråga och få svar om man har ett stort nätverk än om man har ett litet, det exempel som ges är Twitter. Undersökningar tyder på att särskilt yngre människor använder sina nätverk på det här kunskapssökande sättet.

Vi som arbetar med Fråga biblioteket tycker att det är viktigt att vår frågetjänst i framtiden kan fånga upp frågor där de ställs och att vi kan vara delaktiga i sociala sammanhang på nätet. I ett tidigare inlägg diskuterar vi också att expertrollen verkar ha fått ett visst uppsving igen på senare tid, i skuggan av hotande katastrofer. Förmodligen är det så att vi ändå måste arbeta ganska brett för att fånga upp de frågor som vi tror att vi kan hjälpa människor att få svar på.

Anna-Stina Axelsson

Postat i:litteraturtips, visioner

Om att fråga

Idag skriver Anders Mildner i Nya medier-bloggen om frågornas vara i dagens medie- och skolvärld. Hur påverkar tillgången till snabb och riklig information vårt behov av och vilja att fråga? Frågar man mer eller mindre? En relevant frågeställning för en frågetjänst, givetvis. Såhär skriver Mildner:

Dock kan man fundera lite över om det är så att vi ställer fler frågor i en värld där svaren alltid är inom räckhåll – eller om det tvärtom är så att tillgången till svaren fostrar oss in i en kultur där vi i varje givet läge faktiskt kan vänta till dess vi verkligen behöver ett svar – säkra på att vi då kan skaka fram det på bråkdelen av en sekund?
Ja, en fråga vi kanske måste börja diskutera, är om själva förutsättningarna för vår nyfikenhet håller på att förändras. Och i så fall: vad innebär det för oss – och för skolan?

Anna-Stina Axelsson

http://www.flickr.com/photos/amanky/ / CC BY-NC-ND 2.0

Postat i:litteraturtips

Virtuellt referensarbete och framtiden

Åt vilket håll pekar tendenserna för virtuellt referensarbete i den närmaste framtiden?

Professor och Library Consultant  Marie L Radford från Rutgers universitet i New Jersey, USA  har många intressanta tankar vad gäller virtuellt referensarbete som kan vara bra att ha med sig när vi nu står inför en utveckling av Fråga biblioteket. Våren 2009 var hon på en liten sverigeturné och besökte förutom Fråga bibliotekets konferens ”Den kommunikativa bibliotekarien” även högskolan i Borås. Ett samtal där hon pratar om var den virtuella referenstjänsten står idag i Sverige och i USA, vart den är på väg, utmaningar inför framtiden och bibliotekariens roll kan ni lyssna på här.  

Radford är övertygad om att chatten som referensverktyg fortfarande är inne i ett tidigt utvecklingsskede. När det gäller skillnader mellan USA och Sverige menar hon att USA har kommit lite längre när det gäller experimenterande med nya former av virtuellt referensarbete såsom IM . En spännande utveckling när det gäller textmeddelande är till exempel en mjukvara där bibliotekarien kan skicka sitt meddelande som e-post, men det når mottagaren som ett sms. Det är en stor fördel för bibliotekarien som kan kopiera och klistra in långa URLs till exempel.

Den bärbara datorn och mobiltelefonen som alltmer närmar sig varandra kommer att spela huvudrollen inom den närmaste framtiden, och vi är inte längre fast vid referensdiskens fysiska plats. Radford tänker sig till exempel att bibliotek kan köpa rättigheter för sina användare att ladda ner material direkt till sin Iphone eller liknande. Hon ser en stor ökning i USA vad gäller textmeddelande i referenssyfte.

Några viktiga utmaningar för virtuellt referensarbete under de närmsta 2-5 åren enligt Radford är:

1)      att komma underfund med vilka av alla nya tekniker vi ska använda och varför
2)      hur vi håller bibliotekspersonalen uppdaterad och säker när det gäller att flytta mellan olika tekniker.
3)      att hålla oss uppdaterade när det gäller våra användares behov och önskemål om hur de vill ha referenshjälp, och fortsätta vara relevanta i en värld där det finns ett överflöd av information som är svårt för den enskilde att ta till sig och sovra bland. 

Uppmuntrande i dessa tider när referensfrågorna ofta minskar i de fysiska informationsdiskarna är Radfords övertygelse om att referensarbetet tvärtom är inne i en tillväxtperiod just nu. Däremot kommer referensfrågorna kanske via andra kanaler än de traditionella, på nya arenor som till exempel Facebook och communities  där vi också måste finnas.
 
För den som är intresserad av att läsa mer så har Marie Radford och hennes kollegor vid Rutgers University
lanserat Virtual Reference Bibliography, en omfattande bibliografi över virtuellt referensarbete.

/Kajsa Wictorin

Postat i:litteraturtips, visioner

Kallast i Sverige? – David Lankes om biblioteket som samtal

Den mest lästa frågan i Fråga bibliotekets svarsbank i januari var: Vilken är den kallaste temperatur som uppmätts i Sverige och när och vart mättes den? Förmodligen en spegling av vad som är mest intressant för svenskarna i dessa dagar. Svaret på frågan kommer från en bibliotekarie vid ett svenskt bibliotek och är skrivet någon gång i höstas. Är det av någon betydelse att just en bibliotekarie har svarat? Spelar det någon roll om det är biblioteken som bidrar med kunskap när människor vill veta?

Sådana frågor diskuterar David Lankes, lärare vid Syracuse University och en av dem som har de tydligaste visionerna av vad bibliotek 2.0 egentligen innebär, i en artikel som är runt två år gammal men fortfarande aktuell: Virtual Reference to Participatory Librarianship: Expanding the Conversation [pdf]. I USA finns forskning om virtuellt referensarbete, vilket inte finns i Sverige om man undantar en och annan magisteruppsats. Är ämnet uttömt, frågar sig Lankes och menar i samma stund att det är det inte.

Vi har ännu inte lyckats hitta system för hur referensarbetets en-till-en-situation blir en-till-många eller många-till-många-situationer. Hur sprider vi den kunskap som genereras i ett (virtuellt) ”referenssamtal”? Hur bygger vi informationssystem där både bibliotekariers kunskap (tillförlitlig i allmänhetens ögon) existerar sida vid sida med den personliga kunskapen (autentisk kunskap om ett livstillstånd t ex)? Hur sparar vi den kunskapen och hur sprider vi den?

David Lankes tankar handlar om att bibliotekets uppgift är att berika, fånga, lagra och sprida samtal i sitt närområde. I artikeln nämner han som exempel att svar som bibliotekarier givit på frågor bör indexeras och infogas i bibliotekens informationssystem. När man söker på ett ämne i bibliotekets katalog, ska man lika gärna kunna få upp en fråga och ett svar, som en tidskriftsartikel eller en bok.

Vi är inte riktigt där ännu i biblioteksvärlden. Ett första steg måste vara att uppvärdera ”referensarbetet”, att se att bibliotekariens/bibliotekens unika kompetens kommer att vara av stort värde i det informationssamhälle som växer fram. Att vi kan stå för det personligt skräddarsydda och tillförlitliga när människor har behov av att både hitta och sortera ut ”rätt” information. Förmodligen kommer alla större informationsmängder att filtreras av intelligenta maskiner innan de når oss framöver. Att tro att biblioteken i framtiden ska stå för kompetens när det gäller samtal, urval, filtrering, är ett politiskt ställningstagande som jag hoppas att vi som arbetar med bibliotek är beredda att göra.

Så, var skulle frågan om kallast i Sverige kunna platsa på ett folkbibliotek? Hur tillgängliggör vi kunskapen, det som alla faktiskt vill veta just nu? (Som ett exempel.) Med de osofistikerade redskap som vi har för tillfället skulle man t ex kunna exponera rss-flödet från ämneskategorin Naturvetenskap och miljö från Fråga bibliotekets svarsbank, på den sida där man exponerar andra resurser i ämnet på sitt biblioteks webbplats. (Det finns widgets för rss-exponering om man saknar de inbyggda möjligheterna.)

Men mest handlar det inte om teknik, det handlar om hur man ser på värdet av bibliotekspersonalens kompetens i samspelet med användarna och på bibliotekens bidrag till kunskapssamhället.

/ Anna-Stina Axelsson

http://www.flickr.com/photos/11739182@N03/ / CC BY 2.0

Denna något reviderade text har tidigare publicerats på bloggen BiblioBuster.

Postat i:litteraturtips, visioner

Sms och referensarbete

Är referensarbete via sms något för bibliotek? I så fall hur och varför? Elyssa Kroski undersöker saken i Library Journal 15 oktober 2009, Text Message Reference: Is It Effective?

Ett antal bibliotekarier på akademiska bibliotek intervjuas i artikeln och bilden som framträder visar bland annat detta:

• Många yngre användare föredrar att använda sig av mobilen och sms då de kontaktar biblioteket.
• Att bibliotekarien ofta måste svara med flera sms, eller att det uppstår en dialog med flera meddelanden, är inget hinder.
• Många bibliotekarier tycker att det är ett smidigt sätt att kommunicera på.
• Många användare ger uttryck för att de är nöjda med servicen.
• Sms lämpar sig för kortare fakta- eller hänvisningsfrågor, men kan fungera som en ingång till djupare frågor, då bibliotekarien kan hänvisa till antingen en fysisk biblioteksdisk eller en chatt- eller e-postingång.

I Expertgruppen är vi nyfikna på hur en sms-tjänst skulle användas hos oss. Sms har funnits i bl a Norge, Biblioteksvar, i flera år och där finns också kunskaper att ta till sig. De kommersiella frågetjänsterna använder sig flitigt av sms-kanaler och därför tror vi att det för många användare känns som ett etablerat sätt att söka information. Vad tror du själv om sms som en kanal för korta frågor och svar?

/ Anna-Stina Axelsson

http://www.flickr.com/photos/moriza/ / CC BY 2.0

Postat i:litteraturtips, mobilt, sms